Jag hade förmånen att vara med under två dagar på Berättarfestivalen i Skellefteå. Som vanligt var allt exemplariskt arrangerat av Jonas Lundquist och Rose-Marie Lindfors, BNS förra ordförande. Jag fick uppträda på en nyskapad berättarscen, avnjuta berättande i världsklass och ta del av Berättarsveriges tankar om berättandets framtid. Puh vad häftigt. Då missade jag ändå konferensen ”Tell me a story” som arrangerades för andra gången med Stina Oscarsson som invigningstalare och ett hundratal andra fantastiska berättarprogram, workshops och föreställningar.
En ny scen
Berättarfestivalen hade skapat en ny scen på Stadsbiblioteket där det pågick en berättarstafett under hela festivalen. Eller faktiskt tidigare ändå, den tjuvstartade under Världsberättardagen. Jag hade själv förmånen att få berätta tre folksagor för en blandad publik av både barn och vuxna under stafettens sista skälvande timma på fredag 27/3. Vilken succé med denna nya scen, inte minst tack vare konferencieren Anna Hällgren.
Al-Hakawati – Historieberättaren
Fredagen bjöd också på en dynamisk berättarföreställning på två språk, svenska och arabiska. Jag kom till föreställningen med farhågan att jag skulle tappa tråden under det arabiska berättandet. Tvärtom, berättarna Peter Hagberg och Ahmed al Aydi skapade en sällan skådad dynamik mycket tack vare språkförbistringen. Det var en fint flätad berättelse utförd med energi och skaparglädje. Syriska flyktingar har bidragit med sina berättelser i denna föreställning som är en del av projektet ”al-Hakawati – Historieberättaren”, som syftar till att bevara och förmedla en del av Syriens mångtusenåriga kulturarv.
Berättarkväll på Västerbottensteatern
På lördagen var det en hejdundrande berättarkavalkad på Caféscenen vid Västerbottensteatern. Klockan 16.00 startade evenemanget och slutade först 22.00. Jag gick på den säregna teaterföreställningen ”Sense” och missade tyvärr Monika Westin, Robert Markström och Linda Marklund. Jag hoppade in i ”Berättare från när och fjärran” när Ola Henriksson underhöll med gitarr, Vysotskij och underfundigheter om barn tex om en liten rund, go och smutsig unge.
Därefter berättade Inger Lise Oelrich en fin och fascinerande historia om mod, en kvinna i Bagdad som mitt bland krig övningskör med sina barn. Slutbilden med den lysande solen på Bagdads öde gator sitter fast.
Mats Rehnman förde oss varsamt ner i en grav, en kista under marken, där vi fick uppleva kärlek tillsammans med ett älskande par. Oj om man visste var örten som skapar liv växer…
Amanda Glans tog oss sedan iväg på en vandring i Japan i skräckens fotspår. Självmordskyrkogårdar och barnamord i minimalistisk, klinisk berättarstil.
Heidi Dahlsveen gav oss en inblick om vad erotik i Norge kan vara. Det är mylla, kargt och långt ifrån Hollywoodromantik men berättat med en precis energi och ett och annat ”plingeling”.
Därefter steg Marina Granlund upp och kastade oss raskt in i den grekiska skapelseberättelsen. Med underbara grekiska uttal av namnen skapade Marina ytterligare en berättardimension på scen.
Jörgen Bodner fick oss alla att minnas våra första trevande kärleksäventyr. En välkomponerad berättelse om hans egen första kyss drog ner skrattsalvor tack vare den lokalbedövning som satt i när han utförde den. Kyssen alltså…
Pelle Olsson var sist upp och berättade energifyllt om sitt förra liv som lejon, en skarp kontrast mot hans nuvarande händelsefattiga liv enligt honom själv. Vi som känner Pelle håller väl inte riktigt med.
Nätverksmöte med Berättarsverige
Lördag morgon var det dags för nätverksmöte med folk från hela Berättarsverige och en och annan från Berättarnorge. Vi diskuterade framförallt två saker; hur kan ett nordiskt samarbete mellan berättare/berättarorganisationer se ut och vad är berättandets framtid? Det var mycket spännande att sitta på mötet som ordförande i Berättarnätet Sverige. Här är ett axplock om tankar som dök upp på frågan till alla deltagare på mötet om vad just de ville se hända med berättandet i framtiden.
- Undersöka dokumentärt berättande
- Levande möten mellan berättare
- ”Storytelling and peace council” Läs mer om det här
- Nya lekplatser för berättande – scener, mötesplatser
- Att vi berättare blir nyfikna på varandra
- Synliggöra de berättelser som finns
- Vetenskapliga artiklar om berättande. Om konstformen.
- Förstärka lärares användande av muntligt berättande
- Och få in berättandet i utbildningar
- Se Berättarnorden som ett berättarträd
- Massmedium vs Lokalmedium
- Härma varandra, bra exempel kan göras på nytt
- Skapa videos, trailers
- Vi behöver fler lokalföreningar
- Jobba för att föreningar samverkar kring projekt
- The moth/ Salongen i Norge
- Ett nordiskt samarbetsprojekt med tre inrikningar: Pedagogiskt berättande, socialt berättande och konstnärligt berättande
Ja vilken festival…
/ Johan Theodorsson, ordförande i BNS
Lämna ett svar